.

Det behövdes några sekunder, det kan jag villigt erkänna. Det var bara dryga halvåret sen jag bloggade sist men lösenordet skrevs inte lika naturligt längre.

E textade mig för några timmar sedan och föreslog en comeback. Jag är inte motstidig men för säkerhetsskull ska vi nog inte lova er för mycket.

Det känns lite tokigt att bara kasta sig in i bloggvärlden igen men jag ska göra ett försök.

Jag står fortfarande med båda fötterna på jorden. På jorden, i sverige, i bålsta, och förtillfället på golvet, i mitt vita fina rum. Just nu jobbar jag på Krägga Herrgård, arbetar någon gång då och då på Aronsborgs konferanshotel och söker aktivt värdfamiljer för ett Au pair år i USA.

Ni kanske kommer ihåg att jag har pratat om att Au paira tidigare men nu är det på riktigt. Jag läser brev från värdfamiljer och skypar med olika människor från andra sidan jorden. Jag har nog inte fullt stöd från varken min familj eller mina vänner men det känns rätt för mig och därför tänker jag åka.

Jag är så less på att bara vara. Att inte känna något. Att åka till jobbet, till gymmet, umgås med vänner. Leva fast inte leva, ni vet. Allt är trevligt och jag uppskattar vardagen, men det är safe och jag känner mig liksom på samma nivå hela tiden. Allt är lagom och min sinnesstämmning är alltid densamma. Jag hoppas att USA kommer att ändra på det men det återstår att se antar jag.

Jag tror att det får räcka med skrivande för idag faktiskt. Jag uppskattar pratstunden och jag hoppas att vi hörs imorgon, Ok?

Klockan passerar snart halv två så jag antar att det är sovdags för oss båda.

Godnatt, Sweet dreams, Buenas noches, Gute Nacht, Buonanotte, グッドナイト

Det är trevligt att vara tillbaka

- D