.

Hej!

Tänkte bara berätta att det är bestämt, typ bestämt iallafall.. Jag ringde först pappa och sedan mamma imorse,. de sa att det var idiotiskt att åka hem den 14onde. De är det faktiskt. Ibland känns det som att jag verkligen vill hem men innerst inne vet jag att det bästa är att stanna. Herregud, det handlar ju bara om två veckor. 14 dagar av hela livet. Fattar inte ens varför jag velar egentligen. Dock hade det bästa varit om Julia också hade stannat. Som det ser ut nu så blir det hemgång för henne, jag förstår det. Fast visst vill jag att hon ska stanna, jag hade ju aldrig klarat mig utan henne från fösta början. Sen blir det ju inte samma sak om hon åker hem, jag hade saknat henne otroligt mycket. Vi bor ju så tätt inpå varandra och bara grejjen att helt plötsligt sova själv.  Hmm... jag vill inte sova själv.
Får se hur det ser ut om några veckor.

Förresten så har jag kommit fram till att jag har lärt mig en del här uppe.
För det första så har jag lärt mig att näst intill älska hjortron.
Sen har jag faktiskt lärt mig otroligt mycket engelska, inte engelskan i sig själv men just att våga prata och inte bry sig så mycket om hur det kommer ut.
Jag har också lärt mig att stå på mig lite tror jag. Det känns som det iallafall. Jag säger till när jag anser att det inte känns bra och ja tror inte jag har gjort det så mycket tidigare.
Toppen bra, va?

Jaja. Dags att få bort sminket, sen ska jag lusläsa teoriböckerna innan jag går och slaggar.
Denice