som taget ur en skräckfilm
Hm.. oj idag har vi haft många besökare, det är ju kul.
Jag kom precis hem från Emmelie, tanken var att vi skulle mysis med en film men vi hittade ingen bra så vi satt väl mest och blev tröttis. Så jag gick hem och det är lite konstigt., jag är aldrig rädd när jag går hem själv, snarare tvärtom, jag tycker att det är väldigt skönt att gå på kvällen. Jag tycker det är mysigt, oavsett om jag är ensam eller med någon annan. Sen idag, för första gången på väldigt länge blev jag lite rädd faktiskt. Det hände inget speciellt alls men när jag gick på grusvägen precis under kraftleden fick jag en obehaglig känsla. Hela situationen var liksom som tagen ur en skräckfilm. ''Flickan är påväg hem, har några hundra meter kvar innan hon ser sin gata . Hon går på grusvägen som är omgiven av en mörk skog, hon hör dock tydligt bilarna som bara åker några tiotal meter från henne. På andra sidan skymtar hon några hus. Vägen är upplyst men helt plötsligt slocknar alla lampor. Kolsvart. Flickan ökar takten och håller sin mobil hårt i handen. Hon hör några fotsteg precis bakom henne och för att vara säker på att den mörkklädda mannen håller sig på avstånd vänder hon desperat på huvudet ett par gånger. Hon hör hur mannen närmar sig. Paniken stiger och flickan börjar småspringa''. Ni får själva hitta på fortsättningen men tro mig, när jag gick där på grusvägen var det ett hemskt slut. Fast det handlar väl mest om att man skrämmer upp sig själv.
Jaja. Imorgon ska vi somsagt fira systermin. 20 år nu, verkligen jätte mycker grattis!
Innan vi ska gratta henne ska jag rida en sväng. Sen ska jag även försöka hinna med att sola en stund. Det skulle vara hur bra som helst om jag gjorde det. Hmm., återstår att se.
Nu ska jag plugga en sväng.. hmm på en fredagkväll. Great!!
Sen blir det en dusch och sen suss. Mysis.
Godnatt och sov så gott.
XX
Denice
Jag kom precis hem från Emmelie, tanken var att vi skulle mysis med en film men vi hittade ingen bra så vi satt väl mest och blev tröttis. Så jag gick hem och det är lite konstigt., jag är aldrig rädd när jag går hem själv, snarare tvärtom, jag tycker att det är väldigt skönt att gå på kvällen. Jag tycker det är mysigt, oavsett om jag är ensam eller med någon annan. Sen idag, för första gången på väldigt länge blev jag lite rädd faktiskt. Det hände inget speciellt alls men när jag gick på grusvägen precis under kraftleden fick jag en obehaglig känsla. Hela situationen var liksom som tagen ur en skräckfilm. ''Flickan är påväg hem, har några hundra meter kvar innan hon ser sin gata . Hon går på grusvägen som är omgiven av en mörk skog, hon hör dock tydligt bilarna som bara åker några tiotal meter från henne. På andra sidan skymtar hon några hus. Vägen är upplyst men helt plötsligt slocknar alla lampor. Kolsvart. Flickan ökar takten och håller sin mobil hårt i handen. Hon hör några fotsteg precis bakom henne och för att vara säker på att den mörkklädda mannen håller sig på avstånd vänder hon desperat på huvudet ett par gånger. Hon hör hur mannen närmar sig. Paniken stiger och flickan börjar småspringa''. Ni får själva hitta på fortsättningen men tro mig, när jag gick där på grusvägen var det ett hemskt slut. Fast det handlar väl mest om att man skrämmer upp sig själv.
Jaja. Imorgon ska vi somsagt fira systermin. 20 år nu, verkligen jätte mycker grattis!
Innan vi ska gratta henne ska jag rida en sväng. Sen ska jag även försöka hinna med att sola en stund. Det skulle vara hur bra som helst om jag gjorde det. Hmm., återstår att se.
Nu ska jag plugga en sväng.. hmm på en fredagkväll. Great!!
Sen blir det en dusch och sen suss. Mysis.
Godnatt och sov så gott.
XX
Denice
Kommentarer
Trackback