.

Vill ni veta hur mycket jag saknar att rida? Hur mycket jag saknar hästar? Hur mycket jag saknar att galoppera på åkern? Hur mycket jag saknar att hoppa ute på terrängen? Hur mycket jag saknar att mocka? Hur mycket jag saknar att rykta? Hur mycket jag saknar att åka till stallet och frysa så jag skakar? Hur mycket jag saknar att nöta ett dressyrpass i regnet?

Jag tror ingen förstår. Ingen i min närhet förstår hur galet mycket jag saknar allt.

Det roliga är att jag vägrar att erkänna för mig själv att jag har slutat rida. Okej, jag rider någon gång i månaden men de är en skillnad som natt och dag om man jämför mot tidigare år. Jag vägrar erkänna och jag vägrar att inse.

Att städa ur skåpet i stallet när toppen flyttade tog kol på mig. När vi la upp hästtäckena på vinden bröt jag ihop. Mina ridstövlar står fortfarande kvar inne i huset för att jag vägrar att erkänna för mig själv att jag rider så sällan att det är värt att ställa ut dem i förrådet. Fan jag hatar det här. Jag tänker på det varje dag and it's driving me crazy!


Jävla skit det är nu. Studier eller hästar, vad ska jag välja?

Jag vill göra tusen grejer. Jag vill bli klädinköpare, jag vill bli lärare, jag vill bli designer, jag vill äga en ridsportsbutik, jag vill driva en salladsbar, jag vill bli en storslagen ryttarinna. Jag skulle även absolut kunna tänka mig bli åklagare eller journalist. Jag skulle kunna bli författare eller inredare. Gaaash, hur ska jag kunna välja? Jag har ju fan panik alltså.
Vad ska jag välja? Vilket yrke ska jag satsa allt på?  Ska jag lägga ner hästarna och satsa allt på studier? Eller ska jag lägga ner studierna i ett par år och satsa allt på hästarna? Vågar jag skjuta upp studierna, vågar jag lita på att jag är precis lika motiverad när jag ska ta upp skolplanerna igen? Eller vågar jag lita på att jag klarar av att vara hästlös ännu längre? Hästarna har alltid fungerar som en terapi för mig. Klarar jag att vara utan häst ett tag till? Ni anar inte hur mycket jag funderar på det och för varje dag som går växer paniken.

När jag väl har gjort mitt val vill jag gå in i det helhjärtat. Jag vill prioritera det jag väljer, oavsett vad. Men som sagt, jag vet inte vad jag ska välja. Suck!


Hm.. Jag ska gå en promenad nu.

Hörs imorgon eller nått.

Denice